Tillbaka
| |||||||
|
|||||||
|
I LM #5 1999 dök det upp ett test som kallades "Logima Strictica 36" (LS36), skrivet av svensken Robert Lato. Konstruerat för att fungera med ett minimum av instruktioner och med bara figurer i uppgifterna var det inspirerat av det svenska mensatestet, "Ravens Advanced Progressive Matrices Set II". Tanken var först att göra ett övningstest för mensa-aspiranter. Det blev dock mer, eftersom kultur- och utbildningsneutrala test med den höga svårighetsgrad som Robert ville ha inte verkade gå att hitta. Nu är testet publicerat på internets mest namnkunniga samlingssida för högnivå-IQtest ("Uncommonly Difficult IQ Tests"), i olika IQ-föreningspublikationer samt accepterat som ett av de godkända testen för inträde i Glia Society, Pi Society, Giga Society och Grail Society (länkar längst ner på denna sida). Robert berättar: - För det mesta tänkte jag och skrev sedan den färdiga idén på papper. Ibland utvecklades formen när jag höll på att skissa, det hände då att nya testuppgifter skapades men jag brukade dra mig ur idéspåret och vänta till en ny tanke kom upp, kanske några veckor senare. Allt för att öka chansen till variation.
LS36 skrev Robert primärt då och då ganska välfördelat under knappt ett år.
En första normering av testet gjord av holländaren Paul Cooijmans, även han författare till flera IQ-test, lägger Mensas inträdesgräns IQ 130 på 6 rätta svar, IQ 150 (en på tusen; inträdesgräns till Glia Society) ligger på 12,5 rätt och IQ 176 (en på miljonen; inträdesgräns till Pi Society) motsvaras av 26 rätt. Det ska väl nämnas att Giga Society (inträdesgräns IQ 196, 34 rätt eller en på miljarden) anses mer eller mindre som ett skämt på vissa håll, trots två kvalificerade medlemmar. En första extrapolering ger någonstans i närheten av IQ 250(!) för den som prickar in alla rätt.
Det närmast unika med Roberts test är just avsaknaden av instruktioner. Målet var att testet inte skulle bero alls av vilket språk man talade. Det innebär också ett spelrum för den kreativa sidan av problemlösningen.
Frågan om hur kreativitet och IQ hänger ihop har många frågat sig. LS36 är konstruerat för att balansera de två. Utan strikt logik och förmåga att resonera går inte uppgifterna i LS36 att lösa men det gäller också att inte fastna i en tankespår då många uppgifter är mer eller mindre ensamma om sin lösningstyp. Ofta tar dock testtagare till andra utvägar, något som ligger bakom att de flesta tror att de kommer att ha fler rätt på testet än de faktiskt har.
Robert bestämde redan från början att det inte skulle finnas någon tidsbegränsning. Han menar att man inte bör lägga in ett sådant inslag om man inte kan förutsätta att alla testande är lika drivna i testsituationen. Inte heller det svenska Mensatestet var ursprungligen tänkt att vara tidsbegränsat, den faktorn har Mensa själva lagt till. Robert gjorde Mensatestet och gick med i föreningen under 1998 men gick ur år 2000. Mensa såg och ser fortfarande bra ut på pappret, menar han, men även inom föreningen finns den samhällsstruktur avspeglad som Robert hoppades hitta en fristad ifrån. Han är för tillfället inte medlem i någon hög-IQ-förening.
I förra numret av LM kom så LS24, eller "Logicaus Strictimanus 24" som det fullständiga namnet lyder. Testet påminner om LS36 i upplägget men man bör akta sig för att anta att de liknar varandra mycket mer än så. Omkring 40 svar har hittills inkommit på LS36 och det första på LS24 och ingen vet ännu inte hur svårt det senare testet egentligen är. Robert själv tror att testen ur vissa aspekter kompletterar varandra och ser gärna att de som gjort LS36 försöker sig på även 24:an.
Denna artikel är tidigare publicerad i Legatus Mensae #7 2001. Frågor om LS36 kan e-postas till Staffan då Robert inte lämnar ut sin adress, telefonnummer eller e-postadress. Länkar
© Staffan A. Svensson 2001 |
|||||||